En tyst viskning

december 7, 2009

Har suttit och kikat igenom gamla bilder,
det är sjukt va tiden går fort, och hur mycket man förändras.
På något sätt kan jag inte låta bli att känna mig sorgsen,
de bästa åren av mitt liv är förbi, och det hände utan att jag ens hann
märka det. Livet tar det bästa ur oss för att lämna oss tomma och ensamma.
Och vi fattar ingenting.
Ibland känns det nästan som om livet rullar förbi mig utan att jag hinner med
det är meningen att man ska ge sig ut i livet och försöka komma på vad man
är bra på, vad man vill göra tills man dör och vem man vill vara.
Det känns lättare sagt än gjort.


jag får nog hålla allt tillbaks
det finns ingenting som räcker
hjärtat kom aldrig till tals
i ett block som bara läcker

men ändå
du, min vän i livet
se hur kvällen brinner opp
en enda sak är givet
vi är två hjärtan
i samma kropp

om jag tappar allt igen
det är möjligt att det händer
det kan vara svårt att hitta hem
från alla hav och alla länder

men ändå
du, min vän i livet
se hur sommaren blir höst
en enda sak är givet
du bär min luft
i ditt bröst

// Lars Winnerbäck.

Leave a Reply




Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu